Visar inlägg med etikett resa med katt. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett resa med katt. Visa alla inlägg

27 augusti, 2012

Nisse på färjan

Tänkte dela med mig av, kanske inte så roliga bilder, vår resa mellan Rostock och Trelleborg i juli. Vi körde bil i cirka 19 timmar (började kl 3 på morgonen från Italien och kom fram till färjan med 20 minuter tillgodo.

Detta är något vi inte tänker göra om, dvs kommer att övernatta i Österrike/Tyskland någonstans. Men håll till godo, så här såg det ut när vi "bäddat" på golvet åt mig. Mitt ressällskap ville ha underslafen av olika anledningar och eftersom Nisse vill sova vid fötterna så testade vi denna variant. Satte även för glipan under hyttdörren, för att blockera ljuset och få Nisse att slappna av.  Trots Ferromoner, så gav jag Nisse en halv lugnande tablett och natten igenom sov vi lugnt. Mycket nöjda med att vi hunnit med färjan.


02 april, 2012

Besök hos veterinären

I takt med att min italienska har blivit bättre så har även kommunikationen med den italienska veterinären blivit bättre. I lördags eftermiddag så var jag med Nisse till veterinären för att uppdatera hans Rabies vaccination. Nu är det gjort och på onsdag ska jag till ASL för att få en stämpel i passet samt visa upp att jag har betalat 8 euro (ska till posten imorgon bitti). Denna gång slipper jag ta med Nisse.

Den 21 April ska vi tillbaka för fler vaccinationer (förnyelse av). Nisse Nilton var måttligt intresserad av att lämna sitt bekväma hem för den korta resan till veterinären. Väl där så var han cool som en filbunke och jag fick komplimanger för en så snäll och lugn katt, det hade hon aldrig träffat förut. Konstigt, för vi har ju varit där förr!!! :o)  Men så försökte hon inte ta temperaturen på honom heller, det är det allra minst trevliga tycker Nisse. Då brukar paniken lysa i hans ögon när han slänger sig i min famn och trycker sig upp mot mig.

Det är en svensk en krona som ligger bredvid.

Eftersom han fortfarande har problem  med knäna (bakre) så fick vi nu recept på ett medel som heter Cosequin, det är bara det att tabletterna är lika stora i omkrets som de gamla 50 öringarna. Inte måttligt omfångsrika är det heller. Har givetvis google:at och i Spanien finns de i mycket mindre tabletter. Har testat att bryta itu en bauta- tablett, men det blir ändå ganska stora bitar samt vassa kanter. Så jag ska testa med att krossa och blanda med maten... Tror inte alls på detta. Köpa något extra mumsigt i matväg till honom hade ju varit en lösning, men nu ska han ha detta i tre månader; en tablett om dagen och han ska inte öka mer i vikt heller. Nåja får testa mig fram...

07 januari, 2012

Bara en dag till...

Bara ytterligare en dag till, sa jag igår när jag höll på att fixa med resväskan hemma hos min mamma. Bara ytterligare en dag till att vara i Sverige. Fast då blir ju imorgon idag, dvs dagen innan avresa, resonerade jag och min mamma tittade lite fundersamt på mig. Så det var ju bäst att bita huvudet av skam eller åtminstone i det sura äpplet. Eller nåt...

Så här är vi. Hemma igen. Efter ytterligare en bra resa, med superbt trevlig personal på både SAS, Hertz, och Luft-Hansa. Den där frågan om var hemma är tänker jag inte ens gå in på för det är där jag är just nu. Men jag känner att hemma gärna fick ligga en flygresan (och inte två) eller kanske 12 timmars bilkörning från Sverige. Orsakerna är många; kanske jag börjar bli gammal och bekväm? Men mest är det nog så att jag känner att jag inte riktigt räcker till när jag väl är hemma och att familjemedlemmar blir äldre på gott och ont och att jag missar mycket av tiden ihop med dem. Men jag har ju gjort mitt val att flytta utomlands, så jag får acceptera (eller förändra).  En amerikansk kompis till mig har gjort radikala förändringar i sitt liv och jag fick tipset att fylla i följande mening: Om jag inte var rädd för.... så skulle jag... Det skulle hjälpa en att se klarare på vad man vill och vad det är som stoppar en. Jag vet vad jag vill och vad som ska till och eller stoppar mig.

En sak är säker. Jag ska aldrig mer flyga med min super-stora, super-lätta Samsonite resväska igen. Utan köpa en mellan storlek. För på resan upp var den plötsligt 27 kg och på hemvägen 28 kg - UTAN, och jag bedyrar, UTAN att jag pregat ner massor med grejer med flit. Det var mest plock. Å då kan jag bara tacka min lyckliga stjärna att viktgränsen för incheckat bagage på reguljärflyg i Europa är 23 kg numera, istället för 20 kg (fast ska du ut och resa så rekommenderar jag att du dubbelkollar med just ditt flygbolag).

Nisse har i vanlig ordning varit en stjärna. Jag fick ju recept på Killitam av vår  italienska veterinär som jag inte vågat använda utan använde de tabletter jag fått av vår spanske veterinär. Det är något i namnet som gör mig suspekt av det italienska preparatet och jag måste google:a lite om vad det egentligen är och vad det innehåller. Misstänksam? Jag?!  Fast ärligt talat var det väääldigt nära att Nisse fick vara kvar i Sverige för så fort jag bar ut resväskan till bilen så kutade han under soffan och bara vägrade komma fram. Det gick på ett kick, från att ha varit framme och tiggt mat så var det som att han insåg vad som höll på att hända.

För övrigt gick det utmärkt att ta med kattsand i en liten påse i handbagaget och det har räddat vår resa. Det enda som jag lägger till "lessons learnt" är att redan innan resa lägga plastpåsen (utan sand) i den ihopfällbara lådan. Det spar tid och pill. Nej mina vänner nu börjar det likna skitsnack så jag slutar här.

Önskar er alla ett riktigt bra 2012!!!

19 december, 2011

Precis idag för exakt ett år sedan

Precis idag, för ett drygt år sedan så stod jag med Nisse på Barajas flygplats och skulle åka hem för att fira jul, samt lämna Nisse hos min mamma medan jag flyttade till Italien. I skrivande stund, runt 8 snåret på morgonen, så skulle planet ha lyft. Men det var snökaos i hela Europa. Heathrow stängde och alla deras flyg skickades till Frankfurt, som stängde. Så det blev till att bli ombokad till Munchen strax efter lunch.  Och sedan vänta med  Nisse på Munchens flygplats för att äntligen landa i Sverige strax innan midnatt. Då hade vi varit uppe sedan 4 på morgonen.

Bagaget kom fram fem dagar senare. Jag hade två timmars bilkörning framför mig, men kände att snön som föll hade en viss sövande inverkan på mig så jag ringde brorsan och fick bo hos dem. När vi kom fram visade det sig att brorsan gett bort kattsanden som jag ställt hos dem, så det blev till att riva tidningar och se till att Nisse kissade en gång, innan vi återigen satte oss i bilen för att köra runt till nattöppna bensinstationer som sålde kattsand. Brorsan var schysst och följde med mig.  Kan berätta att om ni någon gång är i akut behov av kattsand så åk till  bensinstationen vid Gårda/Ullevi.

I år hoppas jag innerligt på en mindre spännande resa. Men först ska det jobbas och under natten har någon lagt ett fint snötäcke över landskapet. Kan bli halt... Undrar just hur det ska bli att åka till jobbet...

18 december, 2011

Fjärde advent - gäääsp...

God morgon! Varit uppe sedan runt halv 8 tack vare en kelig katt som tyckte att det var dags att gå upp. Mm, bara sex timmars sömn känns (och nu hatar nog alla småbarnsföräldrar mig som hade tyckt att sex timmars kontinuerlig sömn hade varit paradiset).

Igår åkte vi ju till veterinären för att få katten (delvis) resklar och jag förberedde mig på det värsta. Det sliter att man nästan utvecklas till en emotionellt sett, primitiv grottmänniska inför varje byråkratisk grej, om än med en  positiv attityd och utåt sett en ängels tålamod. Italien är fantastiskt på många sätt och jag har det väldigt bra på många sätt, med bra boende i vacker omgivning, trevliga grannar och dito kollegor. Jag är frisk och har hälsan etc. Men ... Strunt samma, kanske kommer resten med tiden, jag har ju faktiskt inte ens bott i detta landet i ett år.

Jag är väldigt lättad att från en veterinär-medicinsk aspekt så kommer Nisse att vara resklar. Igår var det avmaskning (som enligt Jordbruksverkets ska göras tidigast tio dagar innan katten anländer till Sverige; kravet på avmaskning försvinner dock från och med 1 januari 2012 eftersom den otäcka masken har etablerat sig i Sverige) och vägning. Återstår hälsocertifiering 24 timmar innan avresa, vilken jag är tveksam till om den behövs, eftersom Nisse inte reser som fraktgods utan med mig i kabinen.

Enligt veterinären våg väger Nissse med transportväska 7.5 kg och flygbolaget har maxgräns på 8 kg. Nisse väger kanske runt 6 kg vilket säkerligen kan tyckas för mycket men brukar lösa sig när han är i Sverige och får springa ute. Han är ju aktiv och har stora ytor att röra sig på, och äter tycker jag inte att han gör så jättemycket. Har t om kollat på katt motions hjul (a la hamster hjul) men de kostar en mindre förmögenhet och jag är inte säker på att Nisse skulle använda den (förutom att det skulle kännas ganska fånigt). Det finns en sån massa saker till katter numera, att jag undrar hur katterna klarade sig förr. Men det gäller ju även oss människor också och är naturlig utveckling av teknik, forskning och hur vår livsstil har ändrats.

Hade ett snack med veterinären om varför det är ett sådant byråkratiskt krångel och som de flesta italienare så ryckte hon uppgivet på axlarna. Tog chansen att fråga vad jag behöver göra när vi reser tillbaka till Italien. Ingenting sa hon, för svenska lagen är en av de mest strikta. Varpå jag menade att det vore väl bra om Italien skyddade sina egna gränser och gärna lätttillgänglig information om vad som gäller. Verkar onekligen krångligare att lämna landet än att komma tillbaka och veterinären kunde bara hålla med. Däremot fick jag bekräftat att nästa gång jag uppdaterar hans Rabies vaccin så måste jag, om jag vill kunna resa ut från Italien, återigen bege mig till den italienska myndigheten för att få vaccineringen registrerad. Jag vet inte ett land till där (men jag kan ha fel) som  kräver detta utan godtar stämpling i pass med etikett, signatur av veterinär etc.

Veterinären bekräftade också att man kan lägga till sidor i sällskapsdjurs pass om befintliga skulle vara fulltecknad pga att man reser ofta, något som inte godkänns av Svenska Jordbruksverket, så det var en himla tur att jag att jag dubbelkollat, för att undvika ytterligare byråkratiskt krångel. När jag åkte ifrån veterinärkliniken så kände jag mig bättre till mods för jag tycker att vi fått en bättre kontakt, trots min knaggliga italienska.

Idag återstår att fixa fram några smådetaljer, som batteriladdare till telefoner och kameran, kolla att jag har alla PIN koder till det mesta osv.

11 december, 2011

Förberedelser



Idag har jag förberett lite för hemresan till jul, förutom Nisses pass samt sele så ska jag även ha med lite torrfoder, lite kattsand, en ihopfällbar kattlåda samt en mat/vattenskål som är vikbar. Allt detta får (förutom våra ID handlingar och biljetter) följa med i handväskan.

Förra året hade jag ju t ex Nisses sandlåda i stora resväskan som inte kom fram förrän efter flera dagar. Det var inte så himla roligt att upptäcka att resväskan inte kommit fram efter att vi varit uppe och på resande fot sedan klockan  4 på morgonen och sedan hade en långbilresa framför oss vid midnatt när vi äntligen kom fram.

Kattsanden är Everclean, så även om det inte är jättemycket så har den ganska bra absorption och tar bort ev lukt (om man är känslig). Ska väl säga att jag först tänkte att en ihopfällbar kattlåda var löjligt, MEN vad praktiskt när man reser! Vad man inte ser på bilden är de plastpåsar som jag först lägger i, innan jag fyller på sanden - smidigt.

04 december, 2011

I adventstider - lite surr

 Så här i efterskott kan jag bara konstatera att senaste tidens tjafs med italiensk byråkrati i kombination med lite jobbrelaterad stress och förmodligen grannens inbrott, så reagerade kroppen när allt var över med en otrolig värk i nacke, skuldror och axlar. Det tog tre dagar att värka ut det.

Men nu är det fullt ös igen, Nisses Id chip är registrerat och det tog inte alls 20 dagar, (och kontoret var väl gömt så jag fick leta en bra stund efter det) bara de fick 13 euro inbetalade och jag fick rett ut hela historien med VARFÖR Nisse har två pass, samt att jag VERKLIGEN bor i Italien (trots att jag hade ringt innan för att informera mig exakt om vilken dokumentation och vem som var obligatorisk att närvara). Jag borde ha vetat bättre. Givetvis borde jag ha tagit med hela min pärm med alla papper vad gäller mitt liv i Italien, kommun-inskrivningspappret hade nog varit bra att ha med. För mitt italienska ID kort visar inte min adress som de normalt gör i Italien. Men tålmodigt förklarade jag att jag hade både körkort, pass och detta italienska ID kort och mer kunde jag inte ge dem.

Tack och lov var det till slut en äldre man (förresten var han nog inte så mycket äldre än 45 dvs i stort sett jämgammal) där som sa att det räckte med de  identitets-handlingar jag hade. Så efter att jag tillbringat en timme på ett italienskt postkontor för att betala in 13€ (hade jag vetat så hade jag haft det klart innan), gått tillbaka så fick jag mina papper och Nisses papper med några stämplar samt förmaningar om att förnya rabiesvaccinationen innan slutet av April 2012. Jo tack sa jag, jag vet, för svenska lagarna är väldigt petiga att jag har total-koll på när hans vaccination går ut. Sedan sa de att jag måste åka tillbaka till dem för att visa upp att rabies vaccinationen är förnyad. Jaha sa jag, måste jag det om jag vaccinerar om honom i Sverige i samband med påsk? Nej fick jag till svar (ha! det tror jag vad jag vill om).  Så frågade jag vad jag ska göra när hälsocertifieringen är slut i Nisses pass. Ja ser du, det var inga problem, det är bara att stryka över dem och fylla på med nya sidor eller på annan plats i passet!!! Å tror vi på den så...

Jag blir ärligt talat inte riktigt klok på italienska förordningar. Mycket beror på vem man pratar med samt om den personen har en bra dag.  Tacka vet jag Spanien, kanske spelar det också in att jag kan prata spanska flytande! Jag behöver väl inte tillägga att det inte stämmer med vad de sa om hälsokontrolls-sidorna, jag kollade nämligen upp med Jordbruksverket och då måste han ha ett nytt pass.  Får han ett nytt pass så måste jag väl åka upp till myndigheterna igen.  Tacka vet jag Jordbruksverket och deras veterinärer plus annat kunnigt folk som alltid ger snabba och korrekta svar.   Det är bara synd att man inte kan få pass med t ex dubbelt så många sidor för hälsointyget när man reser mycket med sitt djur. Jag fick aldrig heller någon information av den italienska myndigheten, fast jag frågade inte heller, om jag ska meddela italienska myndigheterna den dag jag reser från Italien eller när (Gud förbjude) Nisse inte finns längre. Alltså jag begriper inte hela grejen med att de ska ha 13€ för att sätta några stämplar i husdjurspasset. Det är inte pengarna, utan vilken skillnad det gör? Ingen alls tror jag. Om Nisses vaccinationer redan är signerade, stämplade och dekaler i klistrade och hans ID nummer är registrerat och det är avläsbart varje gång de testar det hos tull och veterinär så borde det väl räcka? För att inte nämna att Nisses blodtest mot rabies antikroppar är gjort enligt konstens alla regler och stämplat och signerad intyg  av spanska jordbruksministeriet på att info stämmer... Ja jag vet inte. Inte tror jag att det där registret uppdateras så speciellt noggrant.  Men jag vet att det stämplas och signeras så att bläcket skvätter strax söder om Ardennerna. Däremot har jag inte funnit en enda internetsida vad gäller italienska importlagar av (hus)djur så det borde de ju också ha.  Kanske blir det ändring nu, för gamle gubben Berlo begrep sig tydligen inte på vitsen med social media..

Men nu blir det snart hemresa till Sverige. Ska bli så skönt  - jag har en mental bild där jag kör på motorvägen på väg hem med Chris Rea's Driving home for Christmas på radion. För att inte utmana ödet vad gäller viktgränsen på planet så får Nisse  Royal Canin Light mat till hans stora förtret. Han slickar bara i sig såsen och lämnar köttbitarna och äter sina RC torrfoder istället. Jag får väl fresta honom med några små räkor till middag ikväll.

Själv har jag julpyntat hemma, samt gett bort lite grand av nyare julpynt till vänner. Men jag måste säga att det faktiskt varit roligt att plocka fram lite grand av julpyntet. Lite otippat så tycker jag att granen var en höjdare, men även att få fram krubban och några små nissar som jag tycker väldigt mycket om. Mina tre små tomtar i fönstret mot innergården har rönt större uppskattning än jag någonsin hade kunnat föreställa mig. Två av tre  grannar har kommit och gratulerat till vacker dekoration!

 Nisse är väl måttligt intresserad av apelsiner med kryddnejlikor, julkrubbor och annat. Iofs var han intresserad av att kloa mot julgranen, vilket förvånade mig eftersom han tidigare varit ointresserad av granen som inte ens är en riktig gran. Men i onsdags när jag släppte av Nisse hemma igen så var han helt i 100 (han hade skött sig hela tiden hos myndigheten och hos posten samt i bilen). Han var så nöjd med att vara hemma att han sprang runt och jamade, så jag satte i en Feliway (utsöndrar konstgjorda feromoner som har lugnande effekt på katter)  i vägguttaget och sedan dess bryr han sig inte om granen. Däremot är han mest nöjd med att få sitta ute på balkongen i sitt favorit klätterträd och spana på fåglar. Jag har köpt några talgbollar och hängt upp så att fåglarna kan äta utom räckhåll. Visst, det är inte vackert med ett klätterträd på balkongen, och ärligt talat har jag varit på vippen att slänga det efter flytten (som tog hårt på det) men det är hans absoluta favorit så jag har inte hjärta.
Hur katten kan han ligga så nära elementet utan att hjärnan kokar?




Annars har det inte blivit så mycket mer gjort än att jag och en av mina grannfruar har installerat mekaniska lås som ska blockera jalusierna om någon försöker lyfta upp dem utifrån.  Hyresvärdinnan ringde mig för att beklaga det inträffade och bedyrade att det aldrig hänt något inbrott förut. Jag lugnade henne med att läget var lugnt, men att just små mekaniska lås inte var någon dum idé. Jag har även bytt ut lamporna på balkongen till lampor med skymningsrelä. Först fann jag lampor från Osram för 25€ styck, men senare fann jag lampor för 9€ styck. Båda funkar precis lika bra. Idag ska jag arkivera lite räkningar, laga lite lunch och fixa lite till här hemma, bl a har jag en gammal dator som jag ska ta och sätta ihop och kopiera av hårddisken på. Den har nog Windows 98 på så det är dags att kassera den. Även min laptop börjar sjunga på sista versen (batteriet blir överhettat, jag kör en fläkt under iofs och tangentbordet har inte riktigt hämtat sig från vårstädningen.  Jag har i alla fall uppdaterat laptopens hårddisk.                            

I veckan som gick hade jag också fyllt i ett formulär som alla 46 miljoner människor som är italienare eller skrivna i Italien måste fylla i (i alla fall de som är vuxna). Det är en sorts nationellt frågeformulär som de ska bygga statistik med. Det bedyrades att man behövde inte oroa sig för ens personlig sekretess för den respekterades. I formuläret skulle man svara på en massa frågor om var man bodde, hur stor familjen var, om man hyr eller äger sitt boende,  typ av boende, dess storlek, om det hade kök, badrum, om man har bil och i så fall egen p-plats. Om man jobbade i samma kommun där man bodde, om man bott där vid (jag tror det var) tre olika tidpunkter. Om man inte gjort det skulle man fylla i var man bodde vid de olika tid punkterna. Å så ville de veta ens ålder, nationalitet och kön, samt om nationalitet på föräldrar. Å om man kör samma väg varje dag till och från jobbet, vilken utbildningsnivå samt vad utbildningen heter (jag fyllde i det svenska namnet)  och så fanns det  t om frågor om ens hälsotillstånd (vilket  enligt lag inte var obligatoriskt att besvara, så jag lät bli) och en massa annat. Detta skulle man sedan lämna på kommunhuset. Det var bara det att (givetvis) öppettiderna på hemsidan inte stämde med verkligheten, när jag sedan väl lyckades ta mig till kommunhuset så sprättade kvinnan helt sonika upp mitt kuvert, som jag väl förseglat, för att kolla att det var undertecknat. So much for privacy!  En av mina kollegor som bor i en annan stad, hade blivit utfrågad om varför bättre hälften var av en viss nationalitet och varför de varit utomlands och mycket mer. Så jag får väl säga att jag kom "billigt" undan.
En gammal julklocka som jag fått av min mamma.


Den gamla julkrubban har kommit till heders igen

Har lärt mig att stearinljus åldras och blir gula.



Dessa Nissarna står i hallen.
Span!
Helt enorm Cyklamen som jag fick av grannfrun

Älsklings-nissarna

Hyacinter verkar vara inte vara så lätta att få tag på till jul härnere.

25 november, 2011

Överraskningarnas tid är inte förbi...

Blev väldigt skärrad och arg igår när det uppdagades för mig att Nisses italienska veterinär inte har talat om för mig att Nisses spanska ID chip nummer måste registreras med en myndighet som heter ASL. Kruxet är bara att det tar åtminstone 20 dagar att få ID chip numret registrerat förutsatt att katten har alla vaccinationer, blodprover etc i ordning. Å det HAR Nisse.

Så tidigast onsdag nästa vecka måste jag ta med Nisse, alla hans papper, försöka förklara varför han har två pass och så vidare till myndigheten som ligger flera mil bort. Det blir en halv dag ledig i jul-hetsen.

Det är en himla tur att jag gick på magkänslan, dock av en helt annan anledning, och ringde upp nämnda myndighet.Kära läsare, håll tummarna på onsdag i nästa vecka för oss så att detta går att fixa innan jag tänkt åka till Sverige. I värsta fall måste jag boka om resan till annat datum och kanske tillbringa julen här i Italien alldeles själv (bueno, med el Tigre som sällskap).  Jag fick nästan slaget när byråkraten sa att ja, om det skulle visa sig vid kontroll på flygplatsen att ID numret inte är registrerat så kan det bli fråga om karantän... Tro mig, jag blev högröd i nyllet och fick svälja hårt för att inte säga en massa opolitiskt korrekt saker om veterinären.

Karantän tror jag iofs kan avfärdas i Nisses fall som är vaccinerad och blodanalyserad till långt över svansspetsen. Men liksom vaaarföööör har veterinären inte sagt något? Varför har jag inte kunnat finna denna information någonstans? 

Ågren var total (och har nu övergått till en stilla puttrande nervositet).  Jag är, och har alltid varit, en hyfsat laglydig människa och speciellt petnoga  (vilket min omgivning kan intyga) vad gäller Nisses resedokument, välbefinnande och vaccinationer.

Har aldrig hört talas om (eller läst någon information) att ID numret skulle behövas registreras i något annat Europeiskt land, men det är klart - detta är Italien och det är ständiga överraskningar. MEN det mesta brukar kunna lösa sig. Ska jag fortsätta bo i detta landet så måste jag nog börja med Thai-boxningen eller blodtryckstabletter!

22 juli, 2011

Resfeber

Timmarna innan jag drar iväg på lite ledighet. Husvakt är funnen så förhoppningsvis överlever lägenhet och växter min frånvaro. Vi har haft lagom-väder de senaste två veckorna nu så jag hoppas att temperaturskillnaderna inte blir någon chock.

Har några väskor att bära ner till bilen och lite sista minuten plock, men annars är läget under kontroll. Nisse har  "under lugg" (om han nu haft en lugg) avnmätt studerat mina förehavanden under veckan, med visst avmätt intresse har nu fått resfeber. Eller ja, han är mer sprittig och lekfull än vanligt. Speciellt denna morgon.

Han sprätter runt och leker med allt som kommer i hans väg och svansen är borstig. Får se vad han säger om att sitta några timmar i buren och ligga i knäet i några timmar. Kanske han tar det bättre nu än för två år sedan.  Själv ser jag fram emot att köra en ny väg. Iofs det finns något tryggt med att köra samma gamla vanliga väg, men det är allt kul med en ny route.


Måste komma ihåg att stanna och köpa en vignette (ett vägskattemärke) i Österrike) på första bensinstationen. För ungefär 75 SEK så gäller den i tre dagar, finns givetvis olika giltighetsperioder.  Bokat ett hotell i Österrike, och jag hoppas att vår bokning gäller, för de ville inte ha kreditkort eller någonting för att garantera vår bokning. Ska nog ordna sig. Har bott på fler sådana ställen och det brukar funka. Annars får vi väl sova i bilen. Det går bra det med.

Ha en trevlig helg! Jag hoppas kunna återkomma senare med foton och svar till kommentarer (mitt dåliga samvete).

18 juli, 2011

Hemfärd, bortfärd, miljöombyte...

Eller rent av semester? Snart tar jag katten och en kompis med mig och så styr vi kosan mot Sverige. Det känns lite lyxigt att det bara tar (ta i trä) två dagar.

Dagsetapperna vi har tänkt är Rom till Innsbruck; Innsbruck till Rostock och färja över till Sverige. Jag har ringt svenska Tullverket två gånger för att försäkra mig om jag inte glömt något vad gäller Nisses pass och vaccineringar. Både på Tullverket och Jordbruksverket så får man väldigt trevligt bemötande - så en eloge till dem.  Innerst inne vet jag att jag har allt under kontroll, men mardrömmen skulle vara att bli nekad pga något skitdetalj (ursäkta svenskan).  På vägen upp är vi två stycken som kan turas om att köra. En av oss är rökare så det lär bli små pauser.  På vägen ner är det bara jag och katten, men vi ska stanna hos vänner i Tyskland på vägen ner.

Jag tar med hundburen, den som är bäst i test och allt det där. Samma bur som Nisse rymde ur, strax utanför Köpenhamn, mitt under världens hällregn på motorvägen för dryga två år sedan. Efter att ha protesterat sig genom Skåne, över Öresundsbron och tills Köpenhamn när han bestämde sig för att slinka mellan gallren. Han kom fram mellan framsätena, tittade på mig och jamade, innan han gick och lade sig på passagerarsätet. Den gången hade han, strax innan avresan, varit ute på äventyr i dagarna tre och var avmagrad. Numera är han en stadig men stilig katt som inte lär få huvudet genom spjälorna. Han kommer att ha sin kattlåda, sin speciella veterinär- fleecefilt, samt vatten och kanske lite torrfoder i buren.  Däremot funderar jag på att ge honom en lugnande tablett på den långa resan mellan Innsbruck och Rostock. Får se hur det går.

Vad jag däremot inte finner är den extra backspegeln som jag brukade ha för att slippa vända mig bakåt under färd. Men nu när vi är två som åker så får turas om att hålla lite koll.

Sakta men säkert börjar jag komma i ordning inför avfärd. Hem- och plant-vakt är fixad. Bilen är tvättad och dammsugen. Nisse är resklar och veterinärbesiktigad.Att han är hemkär det visste jag, men jag har aldrig hört honom kurra så mycket som när vi kom hem från veterinären. Han lät som det brukar låta på bildäck när en stor passagerarfärja lägger in backen för att lägga till vid kaj. Ska väl tillägga att jag bor ganska nära veterinären så det var en snabb avstickare, iofs så fanns det två stora hundar på kliniken, varav endast en av dem visade honom ett flåsande intresse. Men att kurra så han dundrar som värsta Tysklands-färjan, jaa...

Undersökning av Nisses knän med ortoped och röntgen är bokad. Givetvis så hade försäkring
täckt det hela om han varit försäkrad innan fyra månaders ålder. Trots taskiga knän, så har han gått från att vara en allvarlig ung katt till att bli kattunge på nytt och leker mer än jag sett sedan han var kattunge.Han  t om stissar upp sig och far runt med uppburrad svans, över något osynligt jaktbyte.

Från och med 1 januari 2012 så slopar Sverige kravet på avmaskning för hund och katt inför inresa till Sverige. Jag kommer att fortsätta att avmaska Nisse inför varje avresa, om inte annat så för att skydda honom. Vidare kommer  kontrollen av Rabies antikroppar att slopas. Man kan läsa mer om detta på jordbruksverkets hemsida. Däremot så måste nu alla katter vara Chippade. Tatuering är inte längre giltig. Det finns regler för chipmärkningen också, men som sagt läs om allt detta på Jordbruksverkets hemsida.

Lovar att svara på era gulliga  kommentarer - en annan dag! ;-)

02 maj, 2011

Veterinär funderingar

Förresten, eftersom min hyresvärdinna även rekommenderat veterinären som jag besökt med Nisse, så berättade jag för henne att jag var lite tveksam. Kände mig lite oartig när jag erkände att det är något som inte klickar i kontakten. Lite bättre kändes det när även min hyresvärdinna berättade att hon känt likadant tills hon kom på att veterinären är otroligt blyg. Men nu är de väldigt goda vänner. Gemensam nämnare de har är fotografering och Afrika.

Jag får ett kallt och slitet intryck av mottagningen så däri största allmänhet. Får se om jag byter veterinären. För hon är säkert bra som veterinär och dessutom så har hon sin mottagning i närheten av där jag bor. Men det är detta med att den är sliten och lite skitig. Italienska veterinärer säljer inte foder och tillbehör som spanska och svenska veterinärer gör. Inte heller verkar de ha någon patientjournal, utan man går bara dit med sin beast och pass.

Att Italien är byråkratiskt det vet jag. En vecka innan avresa måste jag besöka en Azienda Sanitaria Locale och få en stämpel i Nisses pass att han är godkänd för att resa. Detta är inte något som veterinären kan göra tydligen. Däremot kan hon fixa den obligatoriska avmaskningen.

25 april, 2011

Surrealistiskt

Ja det känns lite surrealistiskt att ha Nisse här hemma i Italien nu. Men väldigt skönt, nu känns det som att sista pusselbiten är på plats liksom. Resan tog, dörr till dörr, elva timmar.
Nisse fick en halv lugnande tablett och blev inte lika utslagen som han brukar bli när han någon gång fått en hel tablett (första gången av misstag och andra gången när de var snöoväder och jag insåg att det skulle bli väldigt lång resa). Han skötte sig exemplariskt men var måttligt imponerad över att bli lämnad vid entrén medan vi kämpade med att få ur den alldeles för tunga resväskan ur bilen. Så väl uppe i lägenheten, skuttade han snabbt ur väskan, såg sig förvånat omkring och sprang några rundor medan jag fick gjort i ordning sandlåda. Han var dock snabb att klargöra att det faktiskt var MAT han behövde. Sedan smet han ut en sväng på terrassen och jamandes inspekterade  hela den (gissa vilken hönsmorsa som kacklande gick efter och hojtade GOOOODIS så att hela bygden kunde höra?).

Men jag vill också ge en eloge till all personal på Landvetter flygplats för de är så trevliga, och Luft-Hansa kan jag varmt rekommendera alla som ska resa med husdjur.

Vill också nämna att Nisse och lilla kattfröken bestämde sig för att ha lite rock'n'roll igår natt och lekte som om de aldrig gjort något annat... Detta efter dryga 48 timmar av fräs och måttligt intresse... Fick just rapport att lilla kattfröken sprungit runt och letat efter oss idag.

30 augusti, 2010

Lyx lounge för djur som reser - Frankfurt flygplats

Lufthansa har öppnat en lyx (?) lounge för djur som reser via Frankfurt flygplats skriver Sydsvenskan.

Dröjer väl inte länge förrän Nisse får Frequent Flier kort också.

Men helt allvarligt, det var verkligen på tiden! Å det kommer från hjärtat från mig som diggar Lufthansa för de är bra att flyga med, men det är verkligen trist när man missar anknytande plan när man reser med ett djur. Så bravo Luft-Hansa! Hoppas att det kommer att gälla djur som reser ombord i kabinen och inte bara i lastutrymmet.

Fast något säger mig att det inte gör det. Må jag ha fel!

05 augusti, 2010

Bilder från resan upp till Sverige

Nisse spanar efter nästa flyg
Nisse som tar det coolt, han hade av misstag (mitt) fått i sig en hel tablett lugnande istället för en halv. Något som visade sig vara en tur i oturen eftersom vi missade vårt plan i Munchen och blev sittandes på flygplatsen några timmar extra. Men i sin Sherpa väska och med kel så verkade han må hyfsat i alla fall.
Munchen flygplats i väntan på planet hem till Sverige

24 juni, 2010

Resa med hund och katt

Här är bra länkar från Jordbruksverket som förklarar vilka förändringar som kommer att ske inom de kommande åren. Samt en länk från Swedavia (Svenska flygplatser).  Har även funnit en annan länk från EU, som du finner här.  Käckt med den sidan är att du kan finna samma info på många olika språk - MEN SOM SAGT - Sverige är stentufft (med rätt) vad gäller lagar om in- och ut-försel, så glöm inte att studera Jordbruksverkets sida noga. Tveka inte att ringa eller e-maila dem. Jag har fått mycket bra hjälp av dem när Nisse var kattunge och vi höll på att vaccinera honom.

Förändringarna som sker redan i sommar - läs här!

I övrigt är Nisse resklar. Avmaskad, påfyllt rabies vaccination och allt annat som ska göras. Han har gått upp 100 gram sedan senaste besöket hos veterinären och vi fick Hill's Light torrfoder med oss hem. Jag blir lite förtvivlad eftersom han inte direkt mölar i sig mat. Nåja, vi ska försöka stoppa detta, men det var som veterinären sa han är kastrerad sedan över ett år tillbaka. Inte helt ovanligt att de ökar i vikt. Veterinären har ett nytt rabies vaccination som hon säger är godkänt och välkänt, så nu ska jag bara dubbelkolla detta.  Det var det - vilken tur!

08 juni, 2010

Grönbete!

Glömde ju nämna att idag gjorde jag faktiskt något för mig själv. Jag bokade min sommarsemester! Nu är jag bokad och klar! Fem veckor i Sverige! Jo, det är klart att Nisse ska med!
Fick en glad överraskning: Lufthansa representanten sa att jag fick ha handbagage med mig, nä sa jag det får jag inte eftersom jag reser med katt. Då kollade tjejen med en supervisor och bekräftade att jag får ha 20 kg incheckat bagage och 8 kg handbagage plus katten (för honom betalar jag ju ganska bra för). Jag svär på att jag läst att jag inte fick ha handbagage plus katten. Eller så har jag blandat ihop flygbolagen. Jag räknar ialla fall med att det blir strul (luttrad). Vi får väl se när jag ska resa. Flygbyte i Munich blir det både på ut- och tillbaka resan.

Hoppas också att SVERAK går med på att låta mig registrera honom i deras svenska register (ska skicka in papper i veckan), samtidigt som jag bävar för att han sticker igen. Denna gång ska jag ha förskrivna efterlysningslappar. Tror jag ska be någon tysk kollega översätta texten också eftersom vi ska till Skåne och där dräller av tysktalande turister. Måla f-n på väggen? Skulle jaaag? ;-)

24 april, 2010

Att flyga med katt

Det var ett bra tag sedan jag fick förfrågan om vad man ska tänka på när man ska flyga med sin katt. Länge har jag lovat att skriva ett inlägg och nu ska det bli av.

För det första gäller det att vara ute i god tid och för det andra  ska man noga läsa Svenska Jordbruksverkets mycket noggranna instruktioner om vad som gäller för att föra in en katt till Sverige om än så bara för ett besök. Det krävs bland annat  (i skrivande stund) att katten har rabies vaccination. Första vaccinationen ska tas när katten är minst tre månader gammal. Sedan väntar man en månad och ger katten den andra rabiesvaccinationen. Sedan ska man vänta i minst 120 dagar, räknat från dagen EFTER den andra vaccinationen innan ett blodprov tas på katten av en veterinär. Blodprovet ska skickas med bud till ett speciellt EU-godkänt laboratorium för analys. All denna information finns på Svenska Jordbruksverkets hemsida. I Spanien ligger laboratoriet i Granada och jag har för mig att det tog ungefär åtta veckor att få svaret på blodprovet. Det var veterinären som ringde upp mig när hon fick utlåtandet. Om det visar att katten har tillräckligt med antikroppar så kommer man att få ta med kattens pass (samt egen ID-handling)  till, i mitt fall, Spanska Ministeriet för Jordbruk i Madrid och få det stämplat och signerat.  Dessutom för att katten ska få resa ska den ha diverse vaccinationer samt ha ett id chip, samt ett pass. 
Svenska myndigheterna ser helst att vaccinationerna är inskrivna i passet. Nisse hade från början en vaccinationsbok, så vi fick föra över vaccinationerna (efter kontakt med Jordbruksverkets veterinär) till passet.

Var ute i god tid när du ska boka biljett eftersom husdjur ombord inte tas med på vissa avgångar, samt tänk på att de flesta flygbolag endast godkänner ett husdjur ombord per avgång. Oftast får du sitta rätt långt bak, om inte allra längst bak i planet. Vilket inte är så dumt för du slipper en massa spring. En gång var jag med om att få stiga ombord först av alla, vilket onekligen underlättar. Kom ihåg att när du reser med ett husdjur så är du INTE tillåten att checka in online, åtminstone inte på Lufthansa turer.

10 dagar innan avresedagen ska katten avmaskas hos en veterinär och det ska skrivas in i passet. Exakt information finns på Jordbruksverket om vilka avmaskningsmedel som gäller. Det finns en broschyr på engelska som man kan skriva ut och ta med till veterinären (det gjorde jag efter att ha lusläst den). Ska katten åka i transportbur (då gäller det att ha en IATA godkänd transportbur) och lastutrymmet så ska katten även genomgå en kompletterande hälsoundersökning 24 timmar innan avfärd. Dessutom så finns det bolag som vägrar flyga vissa typer av katter under sommar månaderna pga den extrema hettan som blir utanför planet. I själva lastutrymmet ska det vara lugnt och finnas luftkonditionering enligt uppgift. Kommer du får land utanför EU får du bara flyga in via Stockholm Arlanda eller Göteborg Landvetter.

Nisse reser med mig i sin Sherpa-väska och jag har kommit fram till att Luft-Hansa är mest generösa vad gäller utrymme samt totala vikt för katt och väska (totalt 8 kg). Nu har vi rest 2 tur och retur-resor med dem och det har bara vara positivt vad gäller bemötande etc. Sist tog iofs hemresan 13 timmar (pga akut sjukdomsfall ombord och vi fick vända tillbaka) och det var en katt som var bra less på att sitta i transportväskan. Det är noga med att läsa vad just det flygbolag du tänkt resa med, har för regler för husdjur ombord. Vissa godtar det inte alls t ex. Flygbolagen har olika specifika krav på att transportväskan ska vara av ett visst mått, samt vara byggd så att katten inte kan rymma, vara vattentät samt ha god ventilation.  Det är också viktigt att man kan ta bort bottenplattan och det mjuka underlaget som finns i väskan om man skulle behöva tvätta det. Det är inte gratis att ta med katten ombord; katten räknas som ditt enda handbagage (det är okay att ta med sig tax-free däremot) och du betalar cirka 10 euro per kg. Jag brukar komma upp i ungefär 175 euro varje gång vi reser (tur och retur), inräknat vikt plus diverse extra avgifter.

12 timmar innan vi ska flyga så brukar jag ta bort torr- och blötfoder. Vatten har Nisse däremot tillgång till, alldeles innan vi åker.

Nisse får en halv tablett lugnande (som vi köper styckevis hos veterinären, jag skulle INTE rekommendera att ge djur medicin som är till för människor) cirka 30-45 minuter innan vi sätter oss i taxin, något som inte hindrar honom att rusa in under sängen i protest när han fattar att vi ska iväg. Har läst någonstans att man inte ska ge lugnande medicin till en redan stressad katt, så se till att låtsas som "ingenting" när du ska ge tabletten. Iofs så tror jag han skulle klara sig ganska bra utan lugnande tablett så länge han reser med mig. Men det är ändå ganska skönt att han är lite cool när vi ska igenom säkerhetskontrollen på Madrids flygplats. Du ska alltid bära din katt genom säkerhetskontrollen, själva väskan åker genom röntgen. Gå INTE på något idiot-erbjudande om att köra både katten och väskan genom röntgen - ett erbjudande jag fick sist jag gick genom säkerhetskontrollen på Madrids flygplats. Hittills har jag alltid haft en handduk över axeln om han skulle kissa ner mig av rädsla men det har inte hänt.  Sist vi gick igenom säkerhetskontrollen på Landvetter flygplats så började en av säkerhetsvakterna att gulla med Nisse så vi kom alldeles av oss. Vi hade ett plan att  hinna med och vakten hade folk att kolla! :-)

Väl ombord får man absolut inte ta upp katten eller öppna väskan, vilken ska placeras på golvet, under stolen framför dig. Jag föredrar att sitta vid gången eftersom jag inbillar mig att det är bättre luftväxling där, samt att det är smidigast att ta sig in och ut med väskan. Jag brukar ha mina fötter på var sin sida om väskan vilket verkar ha en lugnande effekt på Nisse (nej, jag tar inte av mig skorna på dessa flighter så det är inte så att katten bedövas av någon fotsvett...).

När man kommer fram till flygplatsen så måste man deklarera katten och visa intyg etc. Finns inte tullens personal där så finns det en telefon och man kopplas direkt till tullpersonal. Så antingen kommer det någon ner och kollar igenom alla papper, eller som sist när vi flög, så blev det en intervju per telefon om  avmaskning, vaccinationer, samt kattens bakgrund etc. Jag erbjöd mig även att lämna adress och telefonnummer dit vi skulle vara , samt att komma tillbaka nästa dag för inspektion, något som jag inte behövde göra. Även där är det samma erfarenhet: mycket trevligt bemötande.


Så det är inte alls något problem att resa med katten och har hittills varit positiv erfarenhet vad gäller bemötande av taxichaufförer, flygbolagspersonal, medpassagerare, säkerhetspersonal, tullverket och min gulliga familj som ställer upp och står ut med att vi invaderar deras hem och lånar deras bilar.  Eller ja, det är nog snarare jag som invaderar - Nisse behöver bara lite mat, en kattlåda, lite kel samt gärna en utsiktsplats i något eller några fönster och en mjuk filt att ligga på. Jag kan även rekommendera att ha med en påse med kattsand av sådan där "kristall" i bagaget om man inte vet att det finns kattsand  när man kommer fram. Den är inte så himla skön att trampa på men väger betydligt mindre än vanlig kattsand.Själva lådan kan man ju göra en av en kartong, plus en stor sopsäck, alternativ bottna med en stor plastbytta plus en stor sopsäck och sand i den - alternativt ta en runda på lugn plats utomhus.
En ganska restrött katt i Munchen som väntar på sista planet hem till Madrid.  Han vägrade dricka vatten, men jag blötte ner hans tassar och päls lite, vilket han verkade uppskatta. Skulle vi bli så mycket försenade igen, så kommer jag att kontakta flygplatsveterinären eller djurcentret på flygplatsen för att få låna utrymme så att han får komma ut ur väskan och sträcka på sig samt gå på lådan. Ändå var han ganska cool när vi kom hem och verkade inte vara varken jättehungrig eller kissnödig, till skillnad från vissa andra i sällskapet.

Om något är oklart så tveka inte att fråga så lovar jag att svara så gott jag kan.