Runt halv sju ikväll drog jag iväg och skulle bara handla lite grejer inför morgondagens besök, som jag räknar med bor här i en vecka. Som svenska och efter att ha bott i Nederländerna i 17 år så har jag fortfarande inte vant mig vid att man överhuvudtaget kan handla en lördagskväll.
Vad jag inte tänkte på var att även en lördag kväll så går spanjorer man ur huse för att strosa runt och shoppa. Inte nog med det, de gör det frivilligt!!! Märks det att jag inte gillar shopping, i synnerhet inte om det ska vara för att det ska shoppas utan anledning?
Så det går inte att snabbt sticka inom för att 'pick up a few things". Det börjar vid entrén till parkeringen, senare i mataffären så måste man kryssa mellan matvagnar, bemannade och obemannade,medan man helst undviker att köra på små barn som rusar omkring, samt deras far- eller mor-föräldrar som gärna står strategiskt parkerade (av sina barn eller barnbarn) vid de mest ostrategiska punkter. Osv, osv...
Ikväll vet jag inte om det var att jag var trött (fortfarande lite småförkyld) men det kändes som om det drällde av en massa 8-12 åringar som gapade istället för att prata normalt. Just som jag tänkte att det var konstigt att föräldrarna inte sa till barnen, så hörde jag ett ilsket "Callate!" (Håll tyst!). Det var en mamma som i rask takt gick med en tvååring släpandes i handen. Det lilla barnet hade svårt att hänga med i tempot, utan småsprang och jag förstår inte varför det var tvunget att skrika på den lilla flickan, som inte verkade ha gjort något. Kanske hade hon gnytt lite för att hon inte hängde med i tempot - jag vet inte. Det jag såg var att hon inte var jätteduktig på att gå och max 2-2,5 år gammal. Ibland förstår jag inte spansk barnuppforstran, men så har jag ju inte själv barn. Men det kändes fel att man skriker åt ett så litet barn, som gör sitt bästa för att hänga med sin ursinniga mor, emedan glin går runt och gapar.
Livsmedels-shopping avslutades med att alla varor stuvades in i plastkassar, men bara till hälften. Så jag packar om och använder utrymmet i kassarna till max (de gånger jag inte har med mig större kassar hemifrån). Kassörskans blick bryr jag mig inte om.
Hann inte mer än in med alla kassar förrän telefonen ringde (21 på kvällen):
- Får jag tala med F.J.G.H. (heeela namnet på min hyresvärd, uttalat lååångsamt och TYDLIGT)?
- Nej svarade jag.
- Får jag fråga vem jag pratar med, frågade person i luren och tillade: Det är från Orange.
- Han bor inte här. God kväll! Svarade jag och la på...
Jag gillar inte att jag är så oförskämd mot telefonförsäljare, men dels är det så många av dem och nu var det dessutom lördag kväll!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar