Går här och städar. Under tiden är tankarna med kompisen som blev änka i oktober i år. Hennes situation är absurd och det är under all kritik hur en människa i kris (sorg) ska behöva lida för att spansk byråkrati inte fungerar, så till den milda grad att hon nu inte har pengar kvar att leva på. Banken som gav henne ett fagert löfte när maken nyss avlidit har helt plötsligt gjort en ko-sväng och kan inte stötta henne temporärt.
Klicka på rubriken till detta inlägg så kommer du vidare till hennes blogg om hur livet förändrades på mindre än en minut. Att det snackas mycket har jag tidigare berört i min blogg. Som svensk så kan man både tycka att det slöseri med tid och att man istället vill se resultat.
Speciellt allvarligt tycker jag att man som chef för ett bankkontor ger verbala löften till en sörjande människa mitt i en av livets svåraste kriser. Löften som de sedan drar tillbaka när det väl gäller! Direkt tjänstefel skulle jag vilja säga. Synnerligen allvarligt eftersom att det handlar om en människa vars familj varit kunder i banken i många år och är välkända. Pengarna finns ju - men är låsta tillfälligt!
Den finansiella situationen är låst just nu för att man väntar på att en domare i Madrid ska skriva under obduktionsprotokollet och skicka det till den lokala kommunens domstol, där makan kan hämta ut det. Innan dess kan det inte göras någon bouppteckning vare sig i Sverige eller i Spanien. Vad det är som gör att spanska domarna har så fullt upp att det ska ta, snart, 3 månader att få protokollet tillbaka - det kan jag för mitt liv inte begripa. I synnerhet som det inte finns några misstankar om skumt spel utan att det är en naturlig orsak.
Dessutom kommer ju diverse lediga helger snart och det lär ju inte snabba på underskrifterna precis. Eller man kan ju hoppas att de sätter lite fart och skriver under allt de ska göra så att bläcket stänker! Men detta är España och här har man sällan bråttom tyvärr. Däremot kan man spilla tid på att lova och prata en massa, eller spilla tid på att bli upprörd och diskutera i alla evighet vems fel det egentligen var - utan att istället säga att - okay detta gick inte bra. Nu fixar vi detta och lär oss en läxa...
Så förutom att en donation till UNICEF, fred på jorden, besök av min famlj 2010 så önskar jag mig också att min kompis ska få det viktiga dokumentet redan i nästa vecka och det helst i MITTEN av nästa vecka - SENAST. Får hon det lovar jag att vara extra mjäkigt snäll under hela 2010. Deal?
4 kommentarer:
Hon har en fin blogg och det smärtat att läsa om det.
Att du ska vara snäll ett helt år låter skrämmane men självklart hoppas jag på det..
Den svenska banken bör kunna lossa tillräckligt med pengar för att betala räkningar. Fast alla räkningar kanske är i Spanien förstås. Men det är ju EU, så det bör funka ändå. Har hon provat det? Och jag tror hon bör kunna få ut pengar från den svenska banken så att hon har levebröd också. Det borde gå. Jag fick loss pengar att betala pappas räkningar av hans bank. Och när min kompis man dog var det samma där. Hon fick loss pengar att betala räkningar.
Skrämmande att folk inte inser hur allvarligt sånt här är. Jag förstår att hon inte orkar stämma den där bankdirektören, men det borde hon göra. Sen. Eller skälla ut honom offentligt. Sen.
Jag hoppas innerligt att det ordnar sig för henne!
Emmama: Ja visst är det en fin blogg och hon är minst lika trevlig. VIISSSST är det skrämmande att jag ska vara extra snäll ett helt år?
Marianne: Jo, den svenska banken ville inte skicka ner bankkortet till henne så hon var helt låst. Men nu verkar det som om det rör på sig - å det i GREVENS TID
Va? Ville inte skicka ner bankkortet? Herre gud, de skickar ju bankkort till mig här i Egypten! Med kurirpost går det alldeles utmärkt. Jag har SEB, internationella avdelningen. Hon kanske kan be sin banks internationella avdelning om hjälp, de kan lite mer när det gäller oss utlänningar.
Skicka en kommentar