Även om jag kan vara nog så verbal så kan jag inte riktigt vänja mig vid att det ska snackas så mycket här i Spanien. Det blir liksom mycket snack i liten trädgård...
Generellt så lyssnar ingen på vad den andre säger utan det pratas på, sällan som något blir gjort. Men jag håller på att lära mig knepen upptäckte jag idag när jag ringde upp vår resebyrå och pratade med en av deras anställda som ALDRIG lyssnar. Knepet jag använder mig av är att upprepa samma mening tills jag får ett litet genombrott i konversationen. Så här kan det låta t ex.
RB: Ja men du har fått biljetten
jag: nej jag har inte fått biljetten, jag skickade ett mail (datum och tid)
RB: Ja men den biljetten ändrade vi ju senare.
jag: Nej, det var en annan biljett med samma datum. Jag har inte fått biljetten. Jag skickade ett mail (datum och tid). ...osv osv osv... Tills femöringen trillar ner och människan lyssnar på vad jag, som är deras KUND säger till dem. Jag är så himla less på att information som jag tillhandahåller bara ignoreras. Jag menar jag är noga med att lämna korrekt information i god tid, så långt jag kan styra situationen.
Men jag kommer med lätthet att kunna bli småbarns-förälder, dörrförsäljare eller annan bingo-utropare om jag skulle få för mig att byta karriär. J 50 - femma, nolla
4 kommentarer:
Prova med att bo ihop med en spanjor :)
Ja OJ vad jag känner igen mig. Vad är det för fel?! Att man inte kan ta in en enda mening, samtidigt som jag vet att spanjorerna är höjdare på att prata/lyssna samtidigt. Eller är de verkligen det? Kanske pratar de bara och eftersom även den andre personen pratar samtidigt är det INGEN som lyssnar. Hmmm... men funkar det för 40 miljoner så... : /
Och du menar att jag ska flytta till Madrid? : )
Elin: Hmm, vet inte om det verkar vara så roligt...
Sandbarnet: Åh vad skönt att höra!!!
Marianne: Aaaaa det menar jag!!! :-)
Skicka en kommentar